Laxfällor
De största problemen med sälskador har varit i lax- och sikfisket med fasta fällor. Dessa redskap är mycket stora och består av en serie allt mindre rum eller "gårdar" som fisken simmar genom, för att slutligen hamna i det så kallade fiskhuset där den blir instängd. Eftersom fällan ligger vid ytan, har stor ingång och rummen saknar "tak", har sälar normalt inga problem med att simma in och ut.

I Bottniska Viken har detta fiske drabbats av ihjälbiten fisk eller söndertrasade fällor vid mer än hälften av fiskesäsongens dagar. Arbetet med att sälsäkra de fasta fällorna har krävt stora ansträngningar och tagit lång tid. Idag finns två fungerande redskapsenheter på marknaden som kan användas var för sig eller tillsammans: "pushup-fiskhuset" och "stormaskefällan".

Pushup-fiskhuset
Byte av materialet i fiskhusets nätväggar mot "dynema", en fiber som är fyra gånger starkare än nylon, har minskat de mekaniska skadorna. Ett galler inuti fiskhuset hindrar sälarna från att komma in till fångsten. För att skydda den fångade fisken mot sälangrepp från utsidan spänns ett nät runt själva fiskhuset. Denna konstruktion blir ganska otymplig att hantera, men med hjälp av pontoner som luftfylls via en kompressor kan redskapet relativt enkelt lyftas och vittjas. Se foton till höger.

Stormaskefällan
Ett ytterligare problem är att sälar som har simmat in i redskapet skrämmer den fisk som finns där. Panikslagna fiskar simmar rätt in i nätväggarna och fastnar, sedan är det fritt fram för sälen att plocka ur nätet. För att lösa detta har stora delar av väggarna (dock ej i fiskhuset) ersatts med nät tillverkat av så stora maskor att fisken - men inte sälen - kan simma igenom. Uppskrämda fiskar fastnar alltså inte och simmar istället ut ur fällan. Studier visar att många sälar snabbt lär sig det lönlösa i att försöka jaga i fällor av denna typ och då överger redskapet.

Fångsterna har ökat
Pushup-fiskhuset och stormaskefällan är utvecklade i samarbete med yrkesfiskare och företaget Harmånger Maskin&Marin. Fällorna har fått stort genomslag i det svenska kustfisket. Yrkesfiskare som byter ut sina gamla redskap kan få upp till 80 procent av kostnaden täckt med bidrag från Viltskadefonden. Drygt 200 push-up fiskhus och 140 stormaskefällor har köpts av yrkesfiskare, främst i norra Östersjön. Fångsterna av lax och öring har klart ökat och samtidigt har sälskadorna minskat. För sik är inte siffrorna lika övertygande, och ett prioterat arbete inom projektet är att undersöka detta närmare.

Fjälling, A. 2004. Försök med selektionsgaller i sikfällor. Yrkesfiskaren. 2004:23, 10-11. (pdf 97kB).

Lunneryd, S.G., A. Fjälling. 2004. Stormaskefälla och pushup fiskhus ger hopp i säldrabbade områden. Yrkesfiskaren. 2004:13, 12-13. (pdf 120kB).

I Västerhavet är ålryssjefisket det som drabbats hårdast av sälskador. Liksom i lax- och sikfisket är utvecklingen av nya eller modifierade redskap den långsiktigt mest hållbara lösningen. Projektet har under flera år därför utfört provfiske med olika testryssjor.
Materialet i ålryssjans fiskhus har bytts ut mot grövre och starkare, och skadefrekvensen har minskat markant. Provfisken visar att ålryssjor med de nya materialen fiskar lika effektivt som de gamla, och de introduceras nu bland yrkesfiskarna med hjälp av bidrag från Viltskadefonden.

Hemmingsson, M., S.G Lunneryd. 2004. Områdesförsök med ålryssjor i Göteborgs skärgård. Yrkesfiskaren 2004:5, 10. (pdf 125 kB).

Königson, S., S.G. Lunneryd & K. Lundström. 2003. Sälskador i ålfisket på svenska västkusten. En studie av konflikten och dess eventuella lösningar. Finfo 2003:9, 1-23. (pdf 807 kB).