logotyp
Läs mera
Kontakt
Pushup-fällan för lax

Ett av de fisken som drabbas värst av sälskador är lax- och sikfisket med fasta fällor i Bottenhavet. De traditionella laxfällorna är mycket stora och består av en serie allt mindre rum eller "gårdar" som fisken simmar genom, för att slutligen hamna i det så kallade fiskhuset där den blir instängd. Eftersom fällan ligger vid ytan, har stor ingång och rummen saknar "tak", har sälar normalt inga problem med att simma in och ut. Arbetet med att sälsäkra de fasta fällorna har krävt stora ansträngningar och tagit lång tid. Idag finns två fungerande redskapsenheter på marknaden som kan användas var för sig eller tillsammans: "pushup-fiskhuset" och "stormaskefällan".

Fälla för lax och andra laxfiskar sedd ovanifrån. En fälla kan vara över 60 meter lång och ledarmen flera hundra meter. Rummen har väggar och golv av nät och är (alltså) öppna i ytan. Fiskhuset däremot har även tak. De två små figurerna i och i närheten av fällan är i själva verket 3 meter stora gråsälar.

Pushup-fiskhuset är den del av fällan där fångsten ansamlas. För att skydda den fångade fisken mot sälangrepp från utsidan spänns ett nät runt själva fiskhuset. Denna konstruktion blir ganska otymplig att hantera, men med hjälp av pontoner som luftfylls via en kompressor kan redskapet relativt enkelt lyftas och vittjas. Nätväggarna i fiskhuset har bytts ut till "dynema", en fiber som är fyra gånger starkare än nylon, vilket har minskat de mekaniska skadorna. Ett galler inuti fiskhuset hindrar även sälarna från att komma åt fångsten i fiskhuset.

Den fisk som simmar hela vägen in i fiskhuset skyddas från sälen med hjälp av pushup-fiskhuset. Men ett ytterligare problem är att sälar simmar in i den yttre delen av fällan och skrämmer den fisk som finns där. Panikslagna fiskar simmar rätt in i fällans nätväggarna och fastnar, sedan är det fritt fram för sälen att plocka ur nätet. För att lösa detta utvecklades stormaskefällan. Stora delar av fällans väggar (dock ej i fiskhuset) ersätts med nät tillverkat av så stora maskor att fisken - men inte sälen - kan simma igenom. Uppskrämda fiskar fastnar alltså inte och simmar istället ut ur fällan. Studier visar att många sälar snabbt lär sig det lönlösa i att försöka jaga i fällor av denna typ och då överger redskapet.

Pushup-fiskhuset och stormaskefällan är utvecklade i samarbete med yrkesfiskare och företaget Harmånger Maskin&Marin. Fällorna har fått stort genomslag i det svenska kustfisket. Yrkesfiskare som byter ut sina gamla redskap kan få upp till 80 procent av kostnaden täckt med bidrag från Viltskadefonden. Drygt 200 pushup-fiskhus och 140 stormaskefällor har köpts av yrkesfiskare, främst i norra Östersjön. Fångsterna av lax och öring har ökat och samtidigt har sälskadorna minskat. För sik är inte siffrorna lika övertygande, och ett prioriterat arbete inom projektet är att undersöka detta närmare.

Program Sälar och fiske har vidareutvecklat pushup-fällan för fisken efter andra arter såsom strömming, abborre och torsk. Läs mer om den utvecklingen längre ner.

Pushup-fiskhus med den tillhörande stormaskiga fällan en vacker dag i Sundsvallstrakten.
Läs mer
Hemmingsson, M., Lunneryd, S-G. 2007. Pushup-fällor i Sverige - Introduktionen av ett nytt sälsäkert fiskeredskap. Finfo 2007:8. (616kB)

Fjälling, A. 2004. Försök med selektionsgaller i sikfällor. Yrkesfiskaren. 2004:23, 10-11. (pdf 97kB).

Lunneryd, S.G., A. Fjälling. 2004. Stormaskefälla och pushup fiskhus ger hopp i säldrabbade områden. Yrkesfiskaren. 2004:13, 12-13. (pdf 120kB).

Skonsam vittjning av push-up fällor

Sälsäkra fasta redskap, pushup-fällor, vilka helt dominerar lax- och sikfisket i Bottniska viken innebär en tuff hantering av fisken under vittjning. När fiskhuset höjs över vattenytan slår laxar vilt omkring sig och skadar sig själv och andra fiskar mot nätet och lådan som samlar upp fisken. Fisken ramlar sedan ner i båten från lådan vilket ytterligare ökar skadorna. Att fånga lax i pushup-fiskhus och därefter släppa tillbaka den riskerar att öka dödligheten av lax som är på väg upp för att leka. På grund av denna risk är fiske med fasta fällor förbjudet innan laxfisket börjar. Stoppet innebär en stor ekonomisk belastning för kustfiskare som är beroende av fångst av framförallt sik. Därför är redskapsutveckling av stor vikt för att kunna anpassa en laxfälla av push-typ för att selektera ut lax från speciellt sik för att underlätta ett fiske under förbudstid av lax.

Program Sälar och Fiske har studerat flera olika lösningar för att hitta en skonsam vittjning av pushup-fällorna som skonar både laxen och siken. En metod som testats är en så kallad vittjanpåse. Modifieringen av fiskhusen med en vittjanpåse består i att fiskhuset utrustas med en "nätstrut" i vilken fångsten simmar in i när fällans pontoner luftfylls och fällan ligger på vattenytan. All fångst hamnar i nätstruten som ligger i vattnet under hela vittjningsprocessen. Nätstruten fungerar därmed som en "sump" vid större fångster och minimerar onödig stress hos fångsten samt fysiska skador på fisken som uppkommer under vittjningsprocessen. Även andra metoder för att få en skonsam vittjning har prövats och resultaten från studierna visar att det idag finns möjligheter för fiskare att skonsamt selektera ut lax ur redskapen men en implementering och reglering av de utvecklade metoderna saknas.

Läs mer

Blomqvist Christer Utveckling av skonsamma vittjningsmetoder och test av selektion av undermålig fisk i pushupfällor. PM av Christer Blomqvist

Fjälling, A. 2004. Försök med selektionsgaller i sikfällor. Yrkesfiskaren

Hedgärde M., Königson S., Medström V. och Lunneryd S-G. 2016. Test av selektiv laxfälla. Aqua reports 2016:8.

Hemmingsson, M. och Lunneryd S.-G. 2007. Pushup-fällor i Sverige. Introduktionen av ett nytt sälsäkert fiskeredskap. Pages 24  FINFO 2007:8. Fiskeriverket Informerar.

Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och
vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14. Selektiva redskap


Strömmings-pushup

Sälar och Fiske har testat och utvecklat en sälsäker strömmingsfälla som ska kunna ersätta det hårt drabbade fisket efter lekströmming med skötar i Bottenhavet. Under några år har vi i samarbete med Harmånger Maskin och Marin testat en sälsäker strömmings-pushup. Fällan fungerar och stora mängder strömming går in i redskapet. Det finns dock behov av selektering så att enbart den strömming som det finns avsättning för fångas i fiskhuset. Flera olika metoder och typer av selektionspaneler för att selektera ut mindre strömming har testats. För att utveckla en fungerande selektering är det viktigt att studera selektionsprocessen och strömmingens beteende i och omkring redskapet under påverkan av olika faktorer.

Redskapet har inte kommit till allmänt bruk bland yrkesfiskarna till stor del på grund av att det fortfarande går at bedriva ett fiske med nät som ger just den storlek på strömming som industrin efterfrågar. En nackdel med fällorna är att fångsten trots selektionspaneler måste sorteras. Men Program Sälar och Fiskes försök har visat att det finns ett alternativ till garnfiske under våren.


Läs mer

Lundin, M. & Lunneryd, S-G. 2009. Försök med säl-säker selektiv strömmingsfälla för fiske efter vårlekande strömming.  

Lundin, M., Calamnius, L. Hillström. L. & Lunneryd, S.G. 2011. Size selection of herring (Clupea harengus membras) in a pontoon trap equipped with a rigid grid. Fisheries Research 108(1): 81-87


Mindre pushup-fälla

Program Sälar och Fiske har under flera år testat mindre pushup-fällor som ett alternativ till fisket efter gös och sik. Syftet med projektet har varit att få fram ett mindre redskap som går att flytta mellan fiskelokaler utan alltför stor ansträngning. De första försöken med mindre pushuper efter gös gjordes i Sörmland. I detta område är det mycket stora sälskador i nätfisket efter gös (Söderlind, 2004). Mindre fasta redskap har använts i Finland där de ger bra fångster. Liknande positiva resultat har vi inte lyckats med i Sverige. Försöken pågår fortfarande med praktiska försök hos yrkesfiskare och studier av hur redskapet skall vara selektivt för mindre fiskar.

Läs mer

Königson S. 2007. PM Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland.

Söderlind A. 2004. Estimation of the seal-inflicted hidden damage in the net fishery for Pike-perch and Whitefish. Master Thesis in Marine Biolog, Göteborg University.

Fjälling königson. 2006.  2006 års försök med "sälsäkra mindre fällor"


Torskfällor

Sedan 2013 testas mindre pushup-fällor för torsk på Gotland, i Blekinge och i Skåne. Bottensatta fiskhus och fällor har länge använts för fiske efter ål. Fällor liknande ålbottengarn användes för att fånga torsk redan på 1800-talet. På grund av sälkonflikten krävs ett sälsäkert fiskhus vilket ställer helt andra krav på konstruktionen. För att fånga torsk måste hela redskapet; ledarm, krets och pushup-fiskhus sänkas ner på botten för att kunna leda torsk, som oftast rör sig längs botten, in i fiskhuset.

Försöken har hittills visat att det går att fånga torsk med fällor, dock inte alla tider på året. Den första vittjningen utanför Ystad i april 2015 gav runt 200 kg torsk. Medelvikten för den fällan låg sedan på 42 kg per dygn i april och maj. Fångsterna i Blekinge och på Gotland var betydligt sämre än i Ystad med endast några få kg torsk per vittjning. Detta berodde troligtvis på att det var väldigt ont om torsk i de områdena.

Det har också, som väntat med ett bottenstående hus, visat sig att fällorna är känsliga för mekanisk påverkan. Olika lösningar har testats för att lösa detta problem. Under 2016 monterades medar på ett av fiskhusens pontoner för att minska slitaget. Denna lösning har hittills fungerat bra men ytterligare utveckling och test av andra material kan göra husen tåligare. Det pågår även försök med att ha fiskhuset flytande i midvatten alternativt i ytan för att pontonerna inte ska skava mot botten.

Andra försök görs också för att öka fångsten i fällorna. Bland annat provas ljus för att attrahera torsk till redskapet.

Läs mer

Ljungberg P. 2016. Ökad selektivitet i pontonfälla för torsk. I 2016 - Verksamhetsrapport för Sekretariat för Selektivt Fiske.

sälar och fiske
En pushup-fälla vittjas genom att luftfylla pontonerna. Det tar ungefär tre minuter för push-up fiskhuset att komma upp till ytan. Väl uppe går det smidigt och lätt att tömma det på fisk.