Födoval hos sälKännedom om vilka fiskar sälarna äter är nödvändigt för att förstå sälarnas betydelse i Östersjöns ekosystem samt för att kunna uppskatta konkurrensen mellan sälar och fiske.
Fiskeriverkets Kustlaboratorium studerar födovalet (artsammansättning, storleksfördelning, variationer etc.) hos både gråsäl och vikaresäl i Östersjön. Tidigare undersökningar av dieten hos Östersjöns sälar är baserade på mag- och tarminnehåll från skjutna och bifångade sälar som samlades in under sent 60-tal och tidigt 70-tal. Sedan dess har Östersjöns fiskbestånd genomgått stora förändringar.
Traditionellt sett har dieten hos sälar studerats genom att undersöka innehållet i mage och tarm. Varje undersökningsmetod har sina begränsningar och de pågående studierna inriktas på att komplettera den traditionella metodiken med nyare metoder, såsom analys av fettsyrasammansättningen i sälarnas späck och undersökning av DNA-rester från bytesdjur i sälarnas mage, tarm och fekalier.
Gråsäl
Under persioden 2001-2005 analyserades maginnehållet från knappt 300 skjutna och bifångade gråsälar. Det visade att gråsälen till största delen äter strömming men även skarpsill och sik är vanligt förekommande på sälarnas meny. Gråsälens födoval varierar mellan områden och även beroende på dess ålder. Fr.o.m. 2008 undersöks bytesresterna kontinuerligt hos sälar som skjuts eller drunknar i fiskeredskap.
Vikaresäl
Under 2007-2009 gav Naturvårdsverket tillåtelse att skjuta 60 vikaresälar i Bottenviken, framför allt för att undersöka sälarnas eventuella överlappning med det kommersiella fisket efter siklöja. Analyser av maginnehållet visar att vikaresälarna äter mycket siklöja, strömming och storspigg.
