Hur skarv påverkar fisksamhälletMellanskarven har det senaste decenniet ökat i antal till 44 000 par (räkning 2006) och är numera etablerad längs alla Sveriges kuster och i stora delar av inlandet. Ökningen har medfört en debatt om artens inverkan på kustfiskebestånd. Eftersom en individ äter 200- 600 gfisk per dygn kan uttaget bli större än yrkesfiskets uttag i områden där det finns skarvkolonier. Få dietstudier har emellertid gjorts i Sverige utmed kusterna och enligt dessa varierar födovalet mellan område och tidpunkt.
För att ta reda på vad skarven äter undersöker man skarvens spybollar, spyor eller maginnehåll och identifierar bytesrester. Fiskens öronstenar, otoliter, bryts inte ner lika snabbt som ben i skarvens magsyror. Otoliter identifieras till art och vilken storlek bytesfisken hade när den blev uppäten.
I ett öppet kustsystem är det svårt att studera skarvens effekt på kustfiskebestånd eftersom man sällan vet hur stora fiskpopulationerna är. Ett sätt för att hålla reda på storleken på en fiskpopulation är att märka fisken. Märkena som identifierar fisken och visar hur gammal fisken är kan sen återfinnas skarvens spybollar eller magar och kan därigenom ge information om vilken dödlighet skarv har på ett fiskbestånd. En studie vid Dalälven visade att skarvkolonierna som låg12 kmfrån älven hade en liten effekt på öringsmolten som släpps ut i älven. Men studien visade att skarven inte åt "skräpfisk" som så ofta hävdas utan att över hälften av födan bestod av abborre och strömming. Men om detta har effekt på fiskbestånden kan man inte säga.
Ett annat sätt att identifiera om skarven är ett problem för kustfiskebestånd är att relatera skarvens närvaro och födoval till trender och strukturen i fisksamhällen. Fiskeriverket, Kustlaboratoriet bedriver provfisken på ett flertal områden utmed kusterna för att undersöka förändringar och trender i fisksamhällen. T.ex. har tidigare studier visat att abborren i vissa områden har minskat både i provfisket och i yrkesfisket de senaste åren. Genom att modellera abborrbeståndet, utifrån kustprovfisken utförda inom Fiskeriverket, och skarvkoloniers födoval och kolonistorlek har man kunnat konstatera att skarven kan ha en signifikant påverkan på beståndsutvecklingen. 3 000 skarvar kan teoretiskt utplåna ett abborrbestånd på 3-4 år. Men vidare studier krävs för att man skall få bättre kunskap om vilken roll skarven har i ekosystemet.
I de studier som utförs idag är det övergripande syftet att med historisk data på skarvkoloniers utveckling och information om skarvens födoval och konsumtion i provfiskenas närområden, undersöka om skarv är en dödlighetssfaktor som har betydelse för art- och storlekssammansättning på kustfiskebestånd.
